Flera timmar spenderar vi framför tv:n för att följa världens bästa idrottsmän och kvinnor.. Vi tittar och tittar å det infinner sig en känsla liknande vänskap. Det känns som att ja känner hjältarna som susar fram nedför stup eller kämpar på i snödrypande längdspår.. Jag känner dem så väl nu att jag vill kalla dem mina vänner.. Jag vet deras starka sidor, deras svagheter och känner igen deras olika stilar. Jag känner glädje med dem vid medgångar men jag känner också med dem när de möts av motgånger, är inte det vänskap så vet jag inte vad vänskap är?! Det är en envägskommunikativ vänskap men ändå kan vi dela skratt och tårar, visst är det härligt med OS och nya vänner?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar